Oj vad mycket skolbarnen hade på hjärtat idag. Det var spöregn, mopeder, kalas och presenter. Hjärnskakning, sovkompis, kamera, busiga lekar och biobesök. Det pratades och lyssnades så mycket att vi helt glömde att skriva upp dagens datum. Några nya homonymer hade de naturligtvis också att rapportera. I dag var det bland annat visa, spader och känna.
På slutet av dagen jobbade vi vidare med de geometriska figurerna. Skolbarnen ritade figurer i paint och fotade geometriska former ute på skolgården. Det är härligt att se hur bra de behärskar tekniken. Att rita i paint med en hel klass har normalt varit ett stort projekt, men nu är det ett naturligt inslag i skoldagen. När de kom in drog jag in projektorn så att vi kunde titta på alla bilderna tillsammans. Läääängtar tills nästa år då jag har en projektor i taket - alltid på plats - utan att koppla sladdar!!
Avslutar med visdomsord från 5-åringen: "Ingen kan veta hur snällt ett barn kan bli"
5 kommentarer:
NEj - det är sant - det kan ingen veta - men vi är skyldiga att hålla våra ögon öppna och våra öron vidöppna för att ständigt skaffa kunskap om det som en femåring vet.
Nåde den som glömmer det.
Anne-Marie
p.s hälsa din klass från en lärare som beundrar deras arbeten...ds
Det är så roligt att höra om hur ni arbetar och att det verkar funka så bra. Det inspirerar oss andra att våga försöka!
Jag tycker du ska dokumentera din undervisning! Bara ett tips. Du ska lära flera...Anne-Marie kÖRLING
Ni är så snälla. Det inspirerar mig att ni troget tar del av min vardag.
Det är svårt att veta vad som är unikt i det man gör av bara farten varje dag. Ni hjälper mig få syn på det. Tack.
Jag längtar också efter hela utrustningen...och att allt ska börja!
Skicka en kommentar